söndag 20 augusti 2017
torsdag 9 september 2010
Till kemilärarna vid skolan! Bästa kemilärare!
Djursholm 9 september 2010
1. Till det här brevet hör 3 bilagor som för att inte belasta skolans dator är utlagda på blogg: http://stokiometri.blogspot.com. De är 1. ursprungsbrevet till LMNT-nytt från 7 december 2009, 2. brev med kommentarer till Redaktionens för LMNT-nytt refuseringsbrev från 25 mars 2010 och 3. en gammal skrivning från komvux från 5/2 1996.
2. Den 7 december skickade jag tre sidor om stökiometriräkning med förtext till Redaktionen för LMNT-nytt. Vv se speciellt förtexten. Den 26 januari 2010 fick jag svar från Redaktionen via universitetslektor Birgitta Lindh där man refuserar mitt bidrag med kommentarer. Självklart kan man inte kräva att få in text i en tidning men kommentarerna tycker jag är märkliga. Mitt sätt att räkna kallar Redaktionen för ”förhållandemetoden” och skriver bl a med ”förhållandemetoden” kan faktorn hamna lite var som helst. Jag anser detta är fel då uppställningarna låser läget på faktorn. Redaktionen skriver också att ”förhållandemetoden” ej är fullgod motivering till en lösning. Det förstår jag ej och håller ej med. Fö se mitt svar på http://stokiometri.blogspot.com, till Redaktionens mejl av den 26 januari 2010, som jag sändt 25 mars 2010 där jag också ber om Redaktionens tillstånd att publicera deras refuseringsbrev. Samma dag skrev jag att jag tänker skicka alla pappren till kemilärare i Sverige. Jag har ännu inte fått Redaktionens tillstånd till publicering så jag antar att jag inte får detta. Man får dock en god uppfattning av deras brev genom att läsa mina kommentarer av den 25 mars 2010.
3. Redaktionen skriver ned mitt sätt att räkna fullständigt och att man inte visar förståelse med vad man gör med ”förhållandemetoden”. Nu är det nog så för oss medelmåttor att vi behöver först räkna en massa tal - och få rätta svar - innan vi förstår teorin så att säga baklänges. Detta gäller nog inte bara i kemi. Förståelsen kommer med mognaden och detta ibland efter lång tid. När jag gick på KTH var det inte många som förstod vad vi läste men vi lärde oss att lösa problem. Det visade sig sedan när vi skulle tillämpa grunderna från de två första åren att kunskaperna mognat och vi uppnått en viss förståelse.
4. Jag är mycket förvånad, för att tala diplomatspråk, över att det anses skumt att använda ”förhållandemetoden”, ja faktiskt otillbörligt, i vissa kretsar, att använda ”förhållandemetoden”. Jag anser att ”förhållandemetoden” leder eleverna fram till att lätt räkna svårare tal som tal 3 från 7 december 2009.
5. I refuseringsbrevet skriver Redaktionen att jag gärna får höra av mig och jag har önskat, från Redaktionen en lösning till tal 3 som duger idag men inte fått ett sådant. Jag utlyser därför en tävling om bästa lösning till tal 3 enl en metod som duger idag. De som är trevliga får deltaga. Första pris är 120 kr till 2 hörplatsbiljetter till Elektra på Kungliga Operan som ges 11/9 13/9 23/9 och 29/9. Föreställningen är inget att se men fantastisk att höra och är expressionismens/modernismens höjdpunkt dock med romantiska inslag. Jag är lite sent ute och pengarna kan naturligtvis användas till annat men sista inlämningsdag är lämpligtvis 20/9.Skicka svar till mig: nils.sten@barkman.se med Pg-nummer dit pengarna kan skickas.
(Jag tänker naturligtvis höra alla föreställningarna.)
6. Det kan ju tänkas att jag får en del kommentarer till vad jag skrivit så jag hinner nog inte besvara dem alla på: nils.sten@barkman.se så jag har öppnat en blogg dit ev kommentarer kan skickas: http://stokiometri.blogspot.com.
7. Medsänder en kopia på en skrivning jag gav på Komvux den 5/2 1996 efter 2 laborationer och 4 dubbellektioner och som eleverna klarade mycket bra.
Med vänlig hälsning / Sten Barkman / Ösbyvägen 15 182 54 Djursholm
nils.sten@barkman.se / http://stokiometri.blogspot.com.
Kopia på ett brev som jag sändt till tidningen LMNT-nytt
Här kommer kopia på ett brev på tre sidor som jag sändt till tidningen LMNT-nytt men som Reaktionen refuserade. Det kan ju vara av intresse att se ett annat sätt att räkna stökiometri än det idag vanliga:
Djursholm 7 december 2009.
Till LMNT-nytt.
Det är med stor tvekan jag skriver detta men har blivit ombedd att göra det av en person vars namn jag hemlighåller. Här kommer lösningar på några stökiometriska problem mm, enl en metod jag lärt av Karl-Axel Wilhelmi 1959 på Stockholms Högskola. Så räknade man även på KTH dit jag kom sedan. För att spara utrymme i tidningen sluträknar jag ej talen.
För rätt många år sedan på en utmärkt studiedag på Alvsjomassan hände mig något obehagligt då jag frågade en läroboksförfattarinna varför man inte i Sverige, liksom i övriga världen, kunde räkna stökiometri enl vad jag visar nedan? Hon snäste av mig på ett förödmjukande sätt, som om jag sagdt något opassande. Hon kom sedan till Skolöverstyrelsen. Jag dröp av men blev stoppad av en kemilektor på ett folkskolelärareseminarium. Han sade att han lärde eleverna räkna på sättet nedan, annars skulle han inte hinna kursen, men att han inte sade detta till någon. Varför?
På Alvsjomassan lärde jag mig om jästbränslecellen. Jag byggde 8 st kopior till Norra Reals Vuxengymnasium där jag var anställd.
Jag har varit anställd på Komvux och dess föregångare och på gymnasier, realskolor och grundskolor i ca 40 år och jag och mina kolleger har alltid räknat så här. I en kemibok från slutet av 1800-talet räknade man också så här.
De flesta av mina elever från utlandet kände igen sättet att räkna. När jag någon gång träffar mina gamla elever som fortsatt med kemi i någon form säger de att de var de enda som kunde räkna stökiometri mm. Så var ligger felet?
Karl-Axel Wilhelmi dog 29 november i år 2009 så ovanstående kan jag ej visa honom. Han blev 86 år.
Jag vet att man kan göra invändningar på en del ovan bl a antalet siffror i bl a atomvikterna men tar man med periodiska systemets alla siffror behöver man ej tänka på detta.
/ Sten Barkman / nils.sten@barkman.se
Djursholm 7 december 2009.
Till LMNT-nytt.
Det är med stor tvekan jag skriver detta men har blivit ombedd att göra det av en person vars namn jag hemlighåller. Här kommer lösningar på några stökiometriska problem mm, enl en metod jag lärt av Karl-Axel Wilhelmi 1959 på Stockholms Högskola. Så räknade man även på KTH dit jag kom sedan. För att spara utrymme i tidningen sluträknar jag ej talen.
För rätt många år sedan på en utmärkt studiedag på Alvsjomassan hände mig något obehagligt då jag frågade en läroboksförfattarinna varför man inte i Sverige, liksom i övriga världen, kunde räkna stökiometri enl vad jag visar nedan? Hon snäste av mig på ett förödmjukande sätt, som om jag sagdt något opassande. Hon kom sedan till Skolöverstyrelsen. Jag dröp av men blev stoppad av en kemilektor på ett folkskolelärareseminarium. Han sade att han lärde eleverna räkna på sättet nedan, annars skulle han inte hinna kursen, men att han inte sade detta till någon. Varför?
På Alvsjomassan lärde jag mig om jästbränslecellen. Jag byggde 8 st kopior till Norra Reals Vuxengymnasium där jag var anställd.
Jag har varit anställd på Komvux och dess föregångare och på gymnasier, realskolor och grundskolor i ca 40 år och jag och mina kolleger har alltid räknat så här. I en kemibok från slutet av 1800-talet räknade man också så här.
De flesta av mina elever från utlandet kände igen sättet att räkna. När jag någon gång träffar mina gamla elever som fortsatt med kemi i någon form säger de att de var de enda som kunde räkna stökiometri mm. Så var ligger felet?
Karl-Axel Wilhelmi dog 29 november i år 2009 så ovanstående kan jag ej visa honom. Han blev 86 år.
Jag vet att man kan göra invändningar på en del ovan bl a antalet siffror i bl a atomvikterna men tar man med periodiska systemets alla siffror behöver man ej tänka på detta.
/ Sten Barkman / nils.sten@barkman.se
Till Redaktionen för LMNT-nytt attn universitetslektorn Birgitta Lindh
Djursholm 25 mars 2010.
Till Redaktionen för LMNT-nytt attn universitetslektorn Birgitta Lindh
Travarvägen 38
17759 Järfälla
Ref till mejl av den 26 januari 2010.
1. Enär en enig Redaktion inte vill publicera mina tal som skickats till Redaktionen 7 december 2009 i tidningen tänker jag publicera dem på annat sätt och ber om tillstånd att medskicka mejl av den 2010-01-26 från Birgitta Lindh.
2. Jag trodde att min text och mina tal skulle tala för sig själv men icke.
3. Jag och Birgitta Lindh är oense hur man bör räkna stökiometriska tal och här kommer kommentarer till Birgitta Lindhs mejl.
4. Du skriver att denna diskussion kommer decennier för sent men låt mig upprepa min erfarenhet av utländska elever i vuxenutbildningen så känner det igen sättet att räkna från sitt hemland. Dessutom anser mina gamla elever som sedan läser kemi i någon form att de lärt sig räkna i motsats till många kamrater.
5. Jag har läst medicinsk kemi, medicinsk fysik, fysiologi, farmakologi mm och ingen har protesterat när jag räknat stökiometri med ”förhållandemetoden”.
6. Du skriver att förståelsen ökar med ett logiskt resonemang. Så är det nog men jag har arbetat med vuxenutbildning i över 30 år och har haft elever som läst en del kemi i ungdomsskolan. De blir ofta mycket upprörda över hur enkelt det är att räkna stökiometri med ”förhållandemetoden och som de ej fick lära sig i ungdomsskolan. De flesta som användt båda metoderna föredrar ”förhållandemetoden” Jag anser att ”förhållandemetoden snabbt och robust ger rätt svar och är bra att kunna i verkligheten för läkare, sjuksköterskor, ingenjörer m fl.
Man bör skilja på vad som är bra i skolans värld och senare.
7. Du skriver att ”förhållandemetoden” ej är tillräcklig motivering till en lösning men jag anser att tal och enheter i tät anslutning till formler är en utmärkt motivering och det blir inte bättre att som Andersson Leden Sonesson resonera sig fram till en lösning en bit ifrån en reaktionsformel. Det blir lätt fel. Vg se Andersson Leden Sonesson i kemiboken för gy från 1990, sid 56 där följande står:
Vad tyckes?
8. Det Du skriver om betygskriterier känner jag naturligtvis till men är oense med Dig om att ”förhållandemetoden” ej är fullgod motivering till en lösning. Beträffande motiveringar kan det också uttryckas så här: man skall förstå vad saken gäller utan att ha grundtexten framför sig, vilket jag anser att man tydligt ser med ”Förhållandemetoden”.
Varför krångla till något så enkelt som stökiometri? Förstår man att 2 kg potatis kostar 8 kr när 1 kg kostar 4 kr så förstår man ”förhållandemetoden”.
Fö hur motiverar man en lösning så att det duger till följande problem: 2 kg potatis kostar 8 kr vad kostar då 5 kg? ”Förhållandemetoden” ger snabbt rätt svar.
Varifrån motståndet mot ”Förhållandemetoden” kommer vet jag ej men det är personer med alltför stor makt som vill införa metoden enl Andersson Leden Sonesson och som vill få bort ”Förhållandemetoden. Det leder lätt till fel. Vg se igen gykemi från 1990 sid 56.
9. Fördelen med ”förhållandemetoden” är att faktorn står i tät anslutning till reaktionsformel eller andra förhållanden och platsen är låst. Vg se t ex tal 5.
10. Räknar man med X försvinner enheterna vid räkningen och skall så göra. Vg se t ex tal 7. Ingenting hindrar att man gör storhetsekvationer av det hela. Vg se tal 11.
11. Du kritiserar min lösning till tal 4 men att omvandla ton till g är onödigt och gör man det måste man ännu en gång omvandla g till ton, vilket kan bli fel om man har otur och det brukar man ju ha. Fö står 18,0 g under H2O och skulle det vara fel balanseras det av 98,0 g under H2SO4.
Inget hindrar att man skriver g/mol i båda leden men det är onödigt och kan väl sägas vara självklart och finnes i huvudet hos den som räknar.
12. Du skriver att jag gärna får höra av mig och därför ber jag Dig om en lösning till tal 3 med en metod som duger. Tack!
Med vänlig hälsning
/ Sten Barkman / Ösbyvägen 15 182 54 Djursholm / nils.sten@barkman.se
Till Redaktionen för LMNT-nytt attn universitetslektorn Birgitta Lindh
Travarvägen 38
17759 Järfälla
Ref till mejl av den 26 januari 2010.
1. Enär en enig Redaktion inte vill publicera mina tal som skickats till Redaktionen 7 december 2009 i tidningen tänker jag publicera dem på annat sätt och ber om tillstånd att medskicka mejl av den 2010-01-26 från Birgitta Lindh.
2. Jag trodde att min text och mina tal skulle tala för sig själv men icke.
3. Jag och Birgitta Lindh är oense hur man bör räkna stökiometriska tal och här kommer kommentarer till Birgitta Lindhs mejl.
4. Du skriver att denna diskussion kommer decennier för sent men låt mig upprepa min erfarenhet av utländska elever i vuxenutbildningen så känner det igen sättet att räkna från sitt hemland. Dessutom anser mina gamla elever som sedan läser kemi i någon form att de lärt sig räkna i motsats till många kamrater.
5. Jag har läst medicinsk kemi, medicinsk fysik, fysiologi, farmakologi mm och ingen har protesterat när jag räknat stökiometri med ”förhållandemetoden”.
6. Du skriver att förståelsen ökar med ett logiskt resonemang. Så är det nog men jag har arbetat med vuxenutbildning i över 30 år och har haft elever som läst en del kemi i ungdomsskolan. De blir ofta mycket upprörda över hur enkelt det är att räkna stökiometri med ”förhållandemetoden och som de ej fick lära sig i ungdomsskolan. De flesta som användt båda metoderna föredrar ”förhållandemetoden” Jag anser att ”förhållandemetoden snabbt och robust ger rätt svar och är bra att kunna i verkligheten för läkare, sjuksköterskor, ingenjörer m fl.
Man bör skilja på vad som är bra i skolans värld och senare.
7. Du skriver att ”förhållandemetoden” ej är tillräcklig motivering till en lösning men jag anser att tal och enheter i tät anslutning till formler är en utmärkt motivering och det blir inte bättre att som Andersson Leden Sonesson resonera sig fram till en lösning en bit ifrån en reaktionsformel. Det blir lätt fel. Vg se Andersson Leden Sonesson i kemiboken för gy från 1990, sid 56 där följande står:
Vad tyckes?
8. Det Du skriver om betygskriterier känner jag naturligtvis till men är oense med Dig om att ”förhållandemetoden” ej är fullgod motivering till en lösning. Beträffande motiveringar kan det också uttryckas så här: man skall förstå vad saken gäller utan att ha grundtexten framför sig, vilket jag anser att man tydligt ser med ”Förhållandemetoden”.
Varför krångla till något så enkelt som stökiometri? Förstår man att 2 kg potatis kostar 8 kr när 1 kg kostar 4 kr så förstår man ”förhållandemetoden”.
Fö hur motiverar man en lösning så att det duger till följande problem: 2 kg potatis kostar 8 kr vad kostar då 5 kg? ”Förhållandemetoden” ger snabbt rätt svar.
Varifrån motståndet mot ”Förhållandemetoden” kommer vet jag ej men det är personer med alltför stor makt som vill införa metoden enl Andersson Leden Sonesson och som vill få bort ”Förhållandemetoden. Det leder lätt till fel. Vg se igen gykemi från 1990 sid 56.
9. Fördelen med ”förhållandemetoden” är att faktorn står i tät anslutning till reaktionsformel eller andra förhållanden och platsen är låst. Vg se t ex tal 5.
10. Räknar man med X försvinner enheterna vid räkningen och skall så göra. Vg se t ex tal 7. Ingenting hindrar att man gör storhetsekvationer av det hela. Vg se tal 11.
11. Du kritiserar min lösning till tal 4 men att omvandla ton till g är onödigt och gör man det måste man ännu en gång omvandla g till ton, vilket kan bli fel om man har otur och det brukar man ju ha. Fö står 18,0 g under H2O och skulle det vara fel balanseras det av 98,0 g under H2SO4.
Inget hindrar att man skriver g/mol i båda leden men det är onödigt och kan väl sägas vara självklart och finnes i huvudet hos den som räknar.
12. Du skriver att jag gärna får höra av mig och därför ber jag Dig om en lösning till tal 3 med en metod som duger. Tack!
Med vänlig hälsning
/ Sten Barkman / Ösbyvägen 15 182 54 Djursholm / nils.sten@barkman.se
Skrivning
2:skr i KEMI etapp AB 1:2 grupp 24 VT 1996 måndagen den 5/2 1996 vid Norra Real. Sten Barkman.
Hjälpmedel: Ett periodiskt system.
Hjälpmedel: Ett periodiskt system.
| 3p | 1. | Hur många procent kopparmetall innehåller Cu2Po? | |||
| 2p | 2. | RK: 4 dl mjölk + 3 ägg + 2 dl mjöl → 24 pannkakor Hur mycket mjöl åtgår om man vill tillverka 34567 pannkakor? | |||
| 3. | När man upphettar stökiometriska proportioner järn- och svavelpulver i ett provrör händer det en massa saker. | ||||
| 1p | a. | Vilka bör proportionerna vara mellan järn och svavel? | |||
| 4p | b. | Beskriv noggrant vad som händer. | |||
| 3p | 4. | Vad bör man tänka på när man upphettar ett provrör med innehåll? | |||
| 4p | 5. | En degel vägde tom 23,99 g. Med en kopparmetall i degeln vägde den 25,17 g. Man hällde på överskott av svavelpulver och upphettade alltsammans, först med lock och sedan utan lock. Den bildade föreningen + degeln vägde tillsammans 25,36 g. Vilket värde på kopparhalten gav detta försök? Visa noggrant hur Du räknar! | |||
| 2p | 6. | Varför upphettade man degeln i ex 5 först med lock på? | |||
| 3p | 7. | Beskriv hur man med en pipett kan mäta upp 30,00 ml av en ogiftig lösning ur en bägare så att precis 30,00 ml av lösningen hamnar i bägare nr 2. | |||
| 6p | 8. | Ett filtrerpapper vägde 5,32 g. Man fångade upp en silverkloridfällning på pappret, som efter torkning i värmeskåp vägde 7,93 g. Fällningen hade man fått genom att ta 20,00 ml av en ZnCl2 -lösning som fälldes ut med överskott av ca 60 ml AgNO3-lösning. Bestäm mängden fast ZnCl2 som var löst i 20,00 ml av ursprungslösningen. | |||
| 3p | 9. | Skriv en reaktionsformel för en reaktion i vatten mellan AlCl3 och AgNO3. | |||
| 10. | Vid bestämning av ”antalet” vattenmolekyler i blått koppar(II)sulfat innehållande fysikaliskt bundet vatten vägde man först en degel tom: 37,69 g. Till degeln satte man sedan 2 skedar fast koppar(II)sulfat. Degeln med innehåll vägde då 46,23 g. Degeln med innehåll upphettades sedan försiktigt i ca 20 min och vattnet gick bort. Degeln med vattenfritt salt vägde sedan 43,09 g. | ||||
| 6p | a. | Beräkna utifrån dessa värden ”antalet” vattenmolekyler i koppar(II)sulfat. Kan Du inte reaktionsformeln får Du denna av mig mot ett avdrag på 2 p. | |||
| 1p | b. | Vilket oxidationstal har koppar i denna förening? | |||
| 1p | c. | Vilken färg har det vattenfria saltet? | |||
| 2p | 11. | Skriv en reaktionsformel över förbränning av magnesiummetall i luft. | |||
| 2p | 12. | Hur ser en väteatom ut? Rita gärna en förenklad bild. | |||
| 1p | 13. | Hur många elektroner kan maximalt finnas i en atoms yttersta skal? | |||
| 1p | 14. | Vilket är universums heliga tal? | |||
| 2p | 15. | Hur många protoner, elektroner och neutroner har atomen:
| |||
| 2p | 16. | Ange beteckning och namn för den atom som har masstalet 104 och 60 neutroner. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)